Till min familj, nära och mer avlägsna släktingar, som brytt sig om mig

Till min galna son som har så bra humor

Till alla vänner, såväl nya som gamla, som bryr sig och hjälper till när man som bäst behöver det och som gjort allt från att ge mig kopior på tidningsartiklar till att låna ut sina för små brallor

Till modiga kirurger, ordningssamma sekreterare, förtroendeingivande sjuksköterskor och alla andra på Akademiska sjukhuset

Till husläkaren som tog mig på allvar och var tillgänglig

Till Öppna Förskolan Vindhemskyrkan som brydde sig om oss när vi skulle få det läskigaste beskedet i mitt liv

Till yogaläraren Anandaropa som har en röst som gör att man direkt blir yogisk och de som anordnar yogakursen för cancerpatienter på Ackis

Till virtuella vänner på maillistan "Unga vuxna", till "Cesso" och andra på www.familjeliv.se och till unga coloncancerpatienter på www.colonclub.com, till bloggande Csystrar

Till min kropp, särskilt till mitt intelligenta mag-tarmsystem

Till alla som läser min blogg - det betyder mycket för mig

 

Måns

9 december 2007 19:12

Läser med glädje din blogg. Gud så söt Ville är!! Kram Måns

 

Cesso

10 december 2007 15:27

Du är för underbar du! Ditt positiva synsätt har inspirerat mig så mycket! Livet är ju upp och ner (som du har sagt) och det ÄR ju bara så! Håll modet uppe, så du orkar fortsätta att peppa oss andra!
Och din son är jättefin!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Storebror Vilhelm leker med Duplo i sitt rum. En morotskaka står i ugnen. Lillebror sover under ett fårskinn på uteplatsen.   Två år har gått sedan beskedet att jag hade en tumör stor som en hand i magen. Och nu är jag är mammaledig igen. Lil...

  Jag har inte - fortfarande inte - cancer mer!   Efter jag hade fått beskedet hos den allvarlige kirurgen gick jag upp på röntgenavdelningen för att leta efter ett halsband jag glömde där när jag gjorde lungröntgen för två veckor sedan. (En gång lä...

Idag har jag varit på Spec-MVC, allt är bra med bebisen och miljön runt den. Jag behöver inte gå där mer förrän i juni, jag är en ganska normal gravid kvinna helt enkelt. Tarmarna och livmodern var tydligen två "helt olika saker" enligt doktor Karin....

På semester i Essaouira, Marocko, februari  2009.   Det har gått lång tid sedan jag skrev mina senaste inlägg. Jag har tänkt att jag ska blogga, men jag har plötsligt inte riktigt vetat hur jag ska formulera mig. Men jag ska fortsätta. Bloggar man p...

  Under de senaste två och ett halvt åren har jag delvis blivit försörjd av samhället. Först var jag mammaledig i ungefär femton månader. Min mammaledighet var helt underbar - en otroligt lycklig tid i mitt liv. Den började med en okomplicerad gravid...