Att behandlas för cancer när allt rullar på fint är rätt schysst. Det känns bra att man får behandling, man känner sig pigg och stark och är himla glad för att allt funkar. Man njuter rätt mycket av livet och slipper bekymra sig om småsaker som alla andra behöver bekymra sig över - de spelar ändå ingen större roll i jämförelse.

Däremot blir det jobbigt när något strul kommer in i bilden. Den högst normala grejen att smittas av sonens magsjuka till exempel. Alla som är magsjuka känner väl sig ynkliga, matta och utmärglade mer eller mindre. Men när man samtidigt vet att man behandlas för cancer så blir det skrämmande. Och magen är ju redan stressad. Men jag ska nog vara på bättringsvägen, ser fram emot att vara tillbaks i adventsshape.

Och så har jag börjat jobba igen! Det skedde förrförra veckan, jag jobbade varenda dag och måndagen efter. Första dagen fikade jag mest och spanade runt lite vad mina medarbetare hittat på i datorn. Andra dagen svarade jag på några korta ärenden. Det var jättekul att trycka på "Sänd", hurra jag har gjort nåt vettigt och är en del av omvärlden! Så alla som jobbar, tryck på "Sänd" och LE!