Idag har jag varit på Spec-MVC, allt är bra med bebisen och miljön runt den. Jag behöver inte gå där mer förrän i juni, jag är en ganska normal gravid kvinna helt enkelt. Tarmarna och livmodern var tydligen två "helt olika saker" enligt doktor Karin. Imorgon ska jag få veta om jag har nån cancer, det är helt absurt. Jag är nog inte så nervös för det känns verkligen inte som om jag har någon cancer.

Jag tror inte heller dom i min omgivning fattar att det är på riktigt. Jag har sagt till J att han inte behöver följa med. Men usch, det är hemskt att bara gå in i korridoren och sitta i det läskiga sterila rummet och vänta på Beskedet. Totalt opsykologiskt upplägg. Dom borde ha nån mysig rosa mjukishörna man får vänta i och ge en en nalle. Men förhoppningsvis faller ett liten sten från mitt bröst iallafall, och jag kan njuta av våren efteråt.

Och vi tror faktiskt att olivträdet har överlevt vintern på vår uteplats. Inte säkra,men det finns hopp.