Idag så var det dags för röntgen. Jag deltar i en klinisk studie och kommer därför följas upp var sjätte månad nu och framöver, i vanliga fall sker uppföljning bara efter ett år och efter tre år.

Förra gången jag röntgades var dagen efter jag hade fått veta att jag hade cancer. Då hade jag haft extremt låg Hb länge, var trött, blek, tunn, chockad och dessutom hade jag inte ätit normalt utan bara druckit buljong och laxermedel inför operationen. Det var en stor procedur bara att sticka mig, kärlen liksom kröp in. Jag grät i väntrummet och fick en kram av en okänd röntgensjuksköterska.

Idag har jag 135 i Hb och mår så mycket bättre än då. Att ligga på magnetkamerabritsen väcker minnen, och jag måste säga till mig själv att en undersökning inte gör mig sjuk, eller för den delen frisk. Det är bara en undersökning.

Först hade jag en tid för röngen av lungorna, sedan en tid för röntgen av buken. Nu finns det bilder av mig i en dator någonstans, och jag kommer inte få veta vad de visar förrän den 18 mars. Men ett bra besked då, några cytostatikaomgångar till, sedan blir det vår och en resa till Italien. I början av maj hoppas jag sitta på stranden i Sperlonga med mitt prydliga ärr som börjar blekna och gräva i sanden med Vilhelm och skriva vykort. Jag funderar på att skicka ett till kirurgerna och operationspersonalen.  

 

lotta

10 mars 2008 20:22

haller tummar och tar att det blir sa, att ni far aka till italien till Sperlonga och skicka vykort till kirurgerna och operatiopnspersonalen! kram

http://www.gottablandat.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Storebror Vilhelm leker med Duplo i sitt rum. En morotskaka står i ugnen. Lillebror sover under ett fårskinn på uteplatsen.   Två år har gått sedan beskedet att jag hade en tumör stor som en hand i magen. Och nu är jag är mammaledig igen. Lil...

  Jag har inte - fortfarande inte - cancer mer!   Efter jag hade fått beskedet hos den allvarlige kirurgen gick jag upp på röntgenavdelningen för att leta efter ett halsband jag glömde där när jag gjorde lungröntgen för två veckor sedan. (En gång lä...

Idag har jag varit på Spec-MVC, allt är bra med bebisen och miljön runt den. Jag behöver inte gå där mer förrän i juni, jag är en ganska normal gravid kvinna helt enkelt. Tarmarna och livmodern var tydligen två "helt olika saker" enligt doktor Karin....

På semester i Essaouira, Marocko, februari  2009.   Det har gått lång tid sedan jag skrev mina senaste inlägg. Jag har tänkt att jag ska blogga, men jag har plötsligt inte riktigt vetat hur jag ska formulera mig. Men jag ska fortsätta. Bloggar man p...

  Under de senaste två och ett halvt åren har jag delvis blivit försörjd av samhället. Först var jag mammaledig i ungefär femton månader. Min mammaledighet var helt underbar - en otroligt lycklig tid i mitt liv. Den började med en okomplicerad gravid...