Vi letade efter en sistaminuten till Kanarieöarna, men det var helt fullt, så det blev att stanna hemma. Därför har vi minisemestrat idag. Minisemestern bestod av flera timmars äventyrsbadande med Vilhelm tills han däckade på en bambumatta och hans föräldrar i lugn och ro kunde äta en japansk tempuramiddag. Ett smart upplägg (alltså kombinationen bad/ sömn), som ni andra småbarnsföräldrar säkert redan kommit på.

Jag älskar att resa, men att stanna hemma har också sina fördelar:

-Man är åtminstone klimatsmart.  

-Man slipper gå upp okristligt tidigt och hänga i taxfreeshoppar bara för att få tid att gå fast man inte är intresserad av parfym

-Man kan åka hem och hämta saker man glömt.

-Eftersom man inte behöver spendera pengar och tid på resa och boende, får man massor av pengar och tid att lyxa med.

-Det är rätt skönt att sova i sin egen säng ändå.

-Börja dagen med hotellfrukost. Man behöver inte bo på hotell för att äta frukost. Semestern känns genast längre.

-Utlandet kan lätt hittas i ens egen hemstad. Ryssar älskar av någon anledning Fyrishov, där fanns många pälsar i entrékön och skyltar på ryska. Vid mataffären vid Sivia torg kan man köpa väldigt goda, sega pistagekakor från Iran.

-Bädda med rena lakan så känns det mysigt att krypa ner på kvällen.

 

Elisebeth

8 januari 2008 15:23

Trist att ni inte kunde komma iväg. Hoppas att det är/var mysigt med lite semester på hemmaplan ändå. Gillar särskilt det där med att man kan åka hem och hämta saker man glömt. Tycker att det låter bra.

Ett boktips är Flyga Drake av Khaled Houssini (osäker på stavning) Man vill gråta och bli arg på en och samma gång. Trots att det är en fiktiv historia lyckas han få in många poänger om livet i Afganistan. Du kommer inte bli glad, men den är bra ändå. Kram!

 

Josefin

10 januari 2008 16:26

Men tänk att få gå på en varm strand och gräva ner tårna i varm san...eller få blåsor under fötterna. Man får försöka se allting positivt :-D Borta bra men hemma bäst helt klart!

http://www.ettrosaband.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Storebror Vilhelm leker med Duplo i sitt rum. En morotskaka står i ugnen. Lillebror sover under ett fårskinn på uteplatsen.   Två år har gått sedan beskedet att jag hade en tumör stor som en hand i magen. Och nu är jag är mammaledig igen. Lil...

  Jag har inte - fortfarande inte - cancer mer!   Efter jag hade fått beskedet hos den allvarlige kirurgen gick jag upp på röntgenavdelningen för att leta efter ett halsband jag glömde där när jag gjorde lungröntgen för två veckor sedan. (En gång lä...

Idag har jag varit på Spec-MVC, allt är bra med bebisen och miljön runt den. Jag behöver inte gå där mer förrän i juni, jag är en ganska normal gravid kvinna helt enkelt. Tarmarna och livmodern var tydligen två "helt olika saker" enligt doktor Karin....

På semester i Essaouira, Marocko, februari  2009.   Det har gått lång tid sedan jag skrev mina senaste inlägg. Jag har tänkt att jag ska blogga, men jag har plötsligt inte riktigt vetat hur jag ska formulera mig. Men jag ska fortsätta. Bloggar man p...

  Under de senaste två och ett halvt åren har jag delvis blivit försörjd av samhället. Först var jag mammaledig i ungefär femton månader. Min mammaledighet var helt underbar - en otroligt lycklig tid i mitt liv. Den började med en okomplicerad gravid...