Det sämsta var att jag hade cancer. Det bästa var att vi fick veta det. 

 

Alexandra

2 januari 2008 00:10

Önskar dej ett Gott Nytt År.
Detta måste väl bli året vi kickar herr C där bak.
eller hur?
Kram Alexandra

http://www.alexandra-sinaid.blogspot.com

 

Helena

2 januari 2008 08:03

Så brukar jag också tänka! Man ska vara glad att man fått veta att man fått cancer så man kan kämpa för att bli frisk!!
Kram till dig!/Helena H

 

Maria

2 januari 2008 22:07

Det är inte så lätt att vända på alla tankar så här. Att den bästa dagen var dagen man fick veta att man hade cancer. Men man kan försöka. Det går faktiskt att vända på det mesta.

http://lyx.bloggagratis.se

 

Sofia

7 januari 2008 08:15

Förmodar att du nu provat din balaclava ett tag, hur upplever du att folk du möter reagerar på detta, undrar eftersom jag använt balaclava i jobbet i skogen iflera år, men möter ofta folk som blir väldigt skepiska när dom ser mej, hur har det varit för dej?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Storebror Vilhelm leker med Duplo i sitt rum. En morotskaka står i ugnen. Lillebror sover under ett fårskinn på uteplatsen.   Två år har gått sedan beskedet att jag hade en tumör stor som en hand i magen. Och nu är jag är mammaledig igen. Lil...

  Jag har inte - fortfarande inte - cancer mer!   Efter jag hade fått beskedet hos den allvarlige kirurgen gick jag upp på röntgenavdelningen för att leta efter ett halsband jag glömde där när jag gjorde lungröntgen för två veckor sedan. (En gång lä...

Idag har jag varit på Spec-MVC, allt är bra med bebisen och miljön runt den. Jag behöver inte gå där mer förrän i juni, jag är en ganska normal gravid kvinna helt enkelt. Tarmarna och livmodern var tydligen två "helt olika saker" enligt doktor Karin....

På semester i Essaouira, Marocko, februari  2009.   Det har gått lång tid sedan jag skrev mina senaste inlägg. Jag har tänkt att jag ska blogga, men jag har plötsligt inte riktigt vetat hur jag ska formulera mig. Men jag ska fortsätta. Bloggar man p...

  Under de senaste två och ett halvt åren har jag delvis blivit försörjd av samhället. Först var jag mammaledig i ungefär femton månader. Min mammaledighet var helt underbar - en otroligt lycklig tid i mitt liv. Den började med en okomplicerad gravid...