Jag vaknar vid 5-6-tiden. Tidningsbudet kommer efter ett tag. Om hela familjen lägger sig i en enda stor hög är det lättare att sova. V vill absolut ligga mellan oss, som han är van vid.

Jag har visserligen lätt för att gråta, men jag är stark som en tiger. Om jag bara kan få ha lite tur också, tycker jag nog att jag har resten. Jag känner mig taggad som att jag skulle kunna tävla i Osaka. Men jag måste faktiskt få lite tur, annars funkar det inte.

Vi funderar på vad vi ska göra i helgen. Vi vet inte vad vi får höra på måndag. Det känns som en smart idé att utnyttja den här helgen. Dessutom är ju hösten på intåg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Storebror Vilhelm leker med Duplo i sitt rum. En morotskaka står i ugnen. Lillebror sover under ett fårskinn på uteplatsen.   Två år har gått sedan beskedet att jag hade en tumör stor som en hand i magen. Och nu är jag är mammaledig igen. Lil...

  Jag har inte - fortfarande inte - cancer mer!   Efter jag hade fått beskedet hos den allvarlige kirurgen gick jag upp på röntgenavdelningen för att leta efter ett halsband jag glömde där när jag gjorde lungröntgen för två veckor sedan. (En gång lä...

Idag har jag varit på Spec-MVC, allt är bra med bebisen och miljön runt den. Jag behöver inte gå där mer förrän i juni, jag är en ganska normal gravid kvinna helt enkelt. Tarmarna och livmodern var tydligen två "helt olika saker" enligt doktor Karin....

På semester i Essaouira, Marocko, februari  2009.   Det har gått lång tid sedan jag skrev mina senaste inlägg. Jag har tänkt att jag ska blogga, men jag har plötsligt inte riktigt vetat hur jag ska formulera mig. Men jag ska fortsätta. Bloggar man p...

  Under de senaste två och ett halvt åren har jag delvis blivit försörjd av samhället. Först var jag mammaledig i ungefär femton månader. Min mammaledighet var helt underbar - en otroligt lycklig tid i mitt liv. Den började med en okomplicerad gravid...